Granatherna
Mina älskade granather... Längesen jag la in några nya bilder så här har ni...
Hugo har plåster på näsan för han gjorde illa sig...inte för att det kom något blod men han är inne i en plåster period.
Hugo är även inne i en potträningsperiod. Han sitter hellre på toaletten men pottan och Mc Queen planchen kanske också kan locka..
Det var storstädning bland skolmaterialet på min skola idag så jag hann rädda några gamla skolböcker åt Rasmus.
Han är så himla duktig på alfabetet och fyller utan problem i de bokstäver som fattas före, efter elle mittemellan andra bokstäver.
Lillebror tittar och lär..
Han skriver både med stora och små bokstäver....nått som man vanligtvis börjar jobba med i årskurs 1....
Rasmus fina robot...värd att rama in....kanske tom trycka upp på en t-shirt......
Jaja...lite smått och gott från min familj.
Var det ett spöke han såg?
Jag jobbade tillsammans med en tjej på en skola som var mycket öppen och mottaglig för det övernaturliga och det första hon sa när hon såg Rasmsu var att även han var det...och det har ju jag burit med mig....
När vi var i Loka brunn för att fira faster Mias födelsedag fick vi sova i doktors villan uppe på kullen och det första Rasmus sa när vi stod utanför dörren (han var ca 1½ år) var:
-Mamma spöken,......
Och visst måste det finnas spöken i en gammal gammal doktorsvilla.
han sa det även en annan gång när vi stod precis på den platsen.
Men sen igår när vi låg och pratade om hans gamla rum och hans nya rum.....
-men mamma, skuggan som var i mitt rum på Vintervägen finns inte här...
-Vilken skugga? Var det inte jag eller pappa?
-Nej det var en stor och smal skugga som gick igenom mitt rum, vände och gick tillbaka.
Jag har ju hört att när man är på väg att flytta, göra en större förändring så kan skyddsänglarna visa sig, samma sak ifall man byter skyddsänglar, så brukar de visa sig.
Svammel tycker en del men jag tror på sånt här, inte stenhårt men lite....lite grann.
Jag ska kolla upp lite mer sen ska jag skriva igen men nu måste jag rusa till jobbet.
Hjälp!!
Jag är ledig idag och tänkte passa på att vara lite extra mammig och göra saker som vi gjorde förr i tiden då jag var mammaledig. Vi bakade nämligen ofta och gärna, jag och Rasmus.
Så idag tog vi en promenad upp till affären för att handla in några ingredienser....Väl hemma trodde Hugo att vi hade alla muffins och kokostoppar i plastkassen coh blev besviken när han förstod att han inte skulle få fika på en gång.
Fram med alla ingredienserna, byttor och vispar och barnens två stolar ställdes alldeles intill diskbänkskanten.
Rasmus är väldigt noga med rättvisan och såg till att han och Hugo fick ta varsitt ägg och varannan skopa. Rasmus slog sönder sitt ägg medan Hugo kramade sönder sitt men konstigt nog blev det inte mycket skal i kakorna.
Men Hugo...hjälp, att baka med honom är som att baka med ett helt fritids.
I ena sekunden stod han och proppade munnen full av tomma pappersformar, i nästa sekund står han på en annan stol med kakformen på huvudet....
När jag sen fyller formarna med kaksmeten blir han helt lyrisk och kastar in både form och smet i munnen medan Rasmus smått förtvivlat tittar på.
Efter muffinsplåten och kokostoppsplåten började jag att blanda i hop en kladdkakesmet...men när jag i slutet ska hälla i kakaon så hittar jag den inte..JAG HAR INGEN KAKAO!!!!!
Hjälp, ringer grannen Malin men hon är inte hemma, stoppar in skålen i kylen och försöker få iväg alla barnen så att jag skulle få chans att plocka i ordning köket. NÄr jag stoppar in skålen i kylen ser jag en pyttebit tårta som är kvar från igår. Gömmer den på diskbänken bakom mjöl coh socker och tar en tugga...mmmm...
Oj, ser Malin komma och springer ut och lånar lite kakao...och kommer och vem har hittat min tårta om inte HUGO, som nöjd står och äter.
-titta mamma, jag äter tårta...
Nu sitter jag här med 3 plåtar kakor/muffins/kladdkaka coh som grädden på moset har vi ätit pannkaka idag. Kräks snart....
Nu sover Hugo och Rasmus sprang ner till David coh jag ska väl ta mig an köket....
Spinger omkring massa människor på min gräsmatta och mäter och har sig.....hm....
Grattis Rasmus
Det är väl härligt att ta vara på allt man kan fira.
Födelsedagar, jul, påsk, fars dag, mors dag. midsommar, lilla julen på trettonhelgen med så har vi tagit tillvara på barnens namnsdagar och dopdagar. De fyller i mars, med en veckas mellanrum, de har dopdag i augusti med en dags mellanrum och så har de då namnsdag i oktober med en veckas mellanrum.
Så idag bakade mormor och Rasmus en tårta sen kom jag och Hugo dit på kalas. En liten liten present, en god tårta men med massor av uppmärksamhet.
I fm gick jag med Hugo till mormor, åt lunch, lämnade Hugo och tog med mig Rasmus på en liten shoppingtur till Erikslund för att betala mattan, och lämna tillbaka lampan men även köpa en ny som passar köket perfekt. Sen åkte vi till mormor för att fira Rasmus.
Nu är Hugo och jag här hemma, Kalle på fotboll och Rasmus hos kompisar och leker....
Så vad gör man denna tråkiga söndag???? Myser....ja..ska bara hänga upp tvätten först så att den inte står och blänger på mig varje gång jag går förbi tvättstugan.
Ha en trevlig söndag,...visst är det härligt att få en extra timme så här....det bord man få varje söndag
Känslosam lördag...
2 personer rusar ut ur sina bilar och börjar kramas....så där hårt. De stannar alltså bilarna för att sen stå alldeles stilla och bara kramas.....hårt....
Självklart håller jag koll på dom HELA tiden medan jag står och väntar på grönt...och för en gång skull önskade jag att det röda inte skulle slå om....
Vad hade hänt, varför denna känslosamma och super långa kram????
Efter att ha gått en stund på stan och uträttat saker åkte jag till Erikslund där jag får ett samtal från en nära vän som berättar att hon nu bor själv i huset med barnen utan karln som flyttat därifrån........känslor igen....
Senare på kvällen ringer en annan nära vän och berättar om sitt omtumlande liv om barn coh man och mina tankar och känslor började arbeta igen....
På kort tid, sen man pratade sist så händer massor....ojojoj...vi måste prata oftare.
Sen tillbaka till min egna lilla familj....
Hugo är helt tokrolig. Vi skrattar åt honom hela tiden. När jag, Kalle och Hugo satt och åt middag tog han flertalet gånger tag i mitt huvudet, gav mig en lång puss och gnuggade in både näsa och mun mot mitt ansikte om och om igen...
Han hoppar, sjunger, pratar, dansar, pratar, hoppar, sjunger....hela hela tiden.
Han håller högst tempo i familjen. Tidigar var han lite "jobbigare", man blev lite trött på honom, han var sur och arg ofta.
Men nu...han är som en glad fläkt i våra liv. Han älskar att busa coh underhålla......
När Hökåsens förskolor träffades i veckan....100?barn....så medan de satt och väntade på ännu en avdelning så ställde sig Hugo upp och sjöng ett par låtar för alla ....gullunge...
Men var är rasmus i kväll?? Jo hos mormor och morfar. Han kom på i går kväll att han ville sova där i dag så han packade 2 små leksakskappsäckar och promenerade hem till dom runt kl 16.00.
Dagens shopping.
En svart matta till vardagsrummet....nöjd med, ska bara åka och betala den i morgon eftersom jag bara "lånade" hem den.
En kökslampa...missnöjd, ska lämna tillbaka den
En vägglampa....hm...kanske lämna tillbaka den.
Nu är det kväll....godnatt
Inredningstips önskas....
Vi har kört fast med vårt vardagsrum.....huset är nybyggt och alla rummen så gott som klara..utom vardagsrummet.
Vi vill ha kvar vår svarta skinnsoffa och det svarta lilla soffbordet men sen vet vi inte.
Bokhylla...nej..det behöver vi inte....Matsalsbord är fint...var inne hos en granne idag som hade köpt ett jättesnyggt bord..men kommer vi verkligen att använda det.
Vi har för tillfället 3 fåtöljer..ska vi klä om dom.......men i vilken färg...och gardinerna...?
och matta måste köpas ny..och vad ska iv ha på väggarna???
Åh vad jag njuter....
Hugo gör såna framsteg språkmässigt. Från att ha pratat rätt taffligt (om man jämför med Rasmus som pratade rent direkt och mycket tidigt), till att idag bara babbla på.... Det känns på nått sätt att det släppte idag.
I dag när jag kom hem från affären bara bubblade han. Plockade upp alla varorna och berättade vad alla hette, spexade och skojade. Sprang fram och tillbaka och bara pratade och pratade.
Det är sååååå himla underbart att vara med om barnens enorma framsteg...såsom när Rasmus cyklade, när Hugo bubblar av ord, de tar sina första steg, ringer i telefonen, vågar gå och leka hemma hos kompisar mm mm. Listan kan göras enorm lång men alla dagar innebär ju mindre eller större framsteg....
ÄLSKAR ER UNDERBARA GRANATHER
Hur klarade vi oss???
CD-spelaren... Minns att min kompis Nadja pratade om att hon skulle få en ny skivspelare där man kunde stå coh dansa bredvid den utan att skivan hoppade.
Minns också en jul då jag önskade mig en stereo och fick en rosa BANDSPELARE!! Kul, men några månader senare på min födelsedag fick jag in stereo tillsammans med 3 cd-skivor, dirty dancing, ps.sista sommaren och trance dance.......
Fjärrkontrollen till tv:n. När jag flyttade hemifrån vid 19 års ålder så hade vi en tv utan fjärrkontroll. När man berättar det för barnen förstår dom inte vad man menare. Att gå fram för att byta kanal eller höja volymen är helt främmande för dom.
Internet....bara en sån enkel sak som att kolla nyheterna. Tänk förr då det hade hänt nått stort i världen..man sökte lite på texttv eller så väntade man på tv:s nyheter eller morgondagens tidning.
För att inte tala om e-posten...hur klarade man sig?
Sms...tänk om man hade haft sms när man började bli intresserad av killar....minns hur man slog alla siffrorna i hans telefonnummer för att sen snabbt slänga på luren...utan att han kunde se vem det var som ringde....
Ja..för att inte prata om mobiltelefonen.....
Modem....tänk då man satt och surfade med hjälp av ett modem och höll telefonledningen upptagen i timmar....och ljudet av modemet då man blev uppkopplad....
Ja och den uppfinning som jag som småbarnsmamma är mest glad över...DIGITALKAMERAN. Jag älskar ju att ta kort och tänk om jag fått lov att framkalla alla kort som jag tagit... Och barnens reaktion varje gång man tagit ett kort....
-får jag se....?
Ja och det gick ju knappast förr....Ja om 1 månad då jag framkallar korten. Först lämnade man in dom och sen fick man vänta några dagar innan man fick dom ...OM man inte tog på en timme.
Oj jag skulle kunna hålla på hur länge som helst..men visst sjutton ahr tekniken gått framåt...
Nu ska jag gå och ta en tablett för min hals som gör ont varje gång jag sväljer....puh jag har inte tid att bli sjuk.
Jag pratade just om det med en arbetskompis....att sen den dagen man fick barn har man inte tid att känna efter själv hur man mår utan man kämpar på och pustar på helgerna eftersom man vet att man måste vara hemma och vabba flera gånger per år....Hjälteakigt...?? Nej inte alls, mest idiotiskt...
Tack för att ni finns!!!
Vem är ens riktiga viktiga vänner????
Kan man kalla någon för vän fastän man knappt träffas..JA!
Jag har en sån tur att ha massor med vänner, inte bekanta, inte kompisar utan riktiga vänner.
Om det skulle hända mig nått så att jag skulle behöva prata med någon så har jag nog runt 10 nära vänner att vända mig till.
För några år sen bestämde jag mig för att inte "slösa" tid på ytliga bekanta eller såna som bara snodde min energi och inte gav mig nått tillbaka..
Så nu står jag här.....med vänner som kommit in i olika tider i min liv....
Kompisar från förr...från min lekis, skoltid.....och som hela tiden har hängt med...som jag än i dag har ständig kontakt med...ELIN OCH HELENA.
Genom Elin träffade jag ANKI som jag bodde granne med några år ...och som jag fortfarande träffar.
På högstadiet så flyttar det in en tjej från dalarna bredvid oss...MALIN....
Började sen att plugga på högskolan coh blev riktigt bundis med JENNY OCH LOTTA
Genom en flirt träffade jag FIA som under flera flera år mellan 20-30 kom att bli en nära nära vän.
Genom henne träffade jag JECKA som fick partylivet att bli lite mer galet....och roligt.....
Efter den här tiden har jag flyttat till HÖKÅSEN och känner att det finns ett flertal härute som jag kan tänka mig att lägga ner energi på att lära känna ännu mer och ha kvar som vänner i många många år.....
Oj oj oj....det här inlägget kom jag på just just nu...och det kan ju vara lite farligt för tänk om jag har glömt att nämna någon av mina närmaste vänner.
Jag vet att dessa tjejer som jag har räknat upp är till 100% mina vänner, tyvärr dröjer det lite väl lång tid mellan vissa samtal och träffar men ofta räcker det med att skicka iväg ett mail, ett sms eller ett snabbt samtal för att bara tala om läget....
Det är alltid lika kul att träffa er alla och jag önskar att jag hade ännu mer tid.....egentligen skulle man ägna varje söndag em till att bara umgås med sina vänner, kanske vore nått....nån som vill träffas nu på söndag.
Jag har ingen bil så ni är välkomna till mig och mina pojkar. Kalle är borta men jag kan bjuda er på fika....
Kära vänner tack för att ni finns....
Vaddå bloggdesign??
Jag brukar fatta sånt här men den här sidan fattar jag inte.
HUR GÖR JAG?????
Surpuppa
Det innehåller många av os grenarna coh man får verkligen röra på kroppen. Känner mig rätt öm i armarna efter att både ha simmat, sprungit, spelat pingis och skjutit pilbåge.
Men tyvärr, trots att man gjort så bra i från sig en gång att jag lyckades få ännu en gren på spelet + att jag tog 2 olympiska guld..så blir han sur...för att jag inte vinner.
han satt där i soffan och mungiporna drog sig mer och mer neråt för varje boll jag missade i pingismatchen eller för varje gubbe som simmade förbi mig i simtävlingen.
Trots att jag var glad och skojade medan jag kom sist eller 3:a så blev han så sur att han till slut började grina...Rasmus alltså.
Tråkigt avslut på kvällen var också att Rasmus var prickig på halva kroppen och varmare än vanligt...hm....inga fler sjuka barn nu tack!!! Jag och kalle har varit hemma ett par dagar de sista 2-3 veckorna....coh nu är det bara en vecka kvar till höstlovet...
Godnatt
Men läs min blogg bara!!!
Bloggberoende är visst 2008:as nya folksjukdom. Känner mig inte orolig eftersom jag bara bloggar då jag har tid och lust....
För ett par år sedan kunde jag blogga flera gånger per dag och kände mig på nått sätt skyldig att berätta för alla vad barnen hade gjort..men nu har jag alltså bytt till en alldeles egen blogg där jag är i centrum...eller i allafall mina tankar.
Måste bara sätta in dessa 2 inlägg som jag hittat på sidan tjuvlyssnat.se
Datasal på Ingrid Segerstedts Gymnasium, Göteborg
Två elever ~17 sitter djupt nedsjunkna i stolarna och arbetar.
Elev 1: Hur mår du?
Elev 2: Läs min blogg så vet du...
Elev 1: Men vadå..? Har det hänt något?
Elev 2 (upprört): Men läs min blogg bara!
Publicerat den 5 februari, 2008 kl. 20:12 under Göteborg av Petter
Filmstaden, Kista
Ett gäng i 20-årsåldern står och diskuterar vilken film de ska se.
En av tjejerna (höjer rösten och låter mycket stressad): Jag kan inte se nån film. Jag skrev i min blogg att jag bara skulle vara borta i en halvtimme. Folk blir oroliga!
Cred: Nady
Publicerat den 12 april, 2008 kl. 09:50 under Stockholm av Jennie
Till sist....ledsen om bilden igår var lite läskig...men då ska ni bara veta vilka otäcka bilder jag valde BORT...
Godnatt och sov så gott.....imorgon kanske vi får passaten såld..håll tummarna
Steg hördes mitt i natten....
Jag var 17 år och bodde hos faster Greta på Gotland. Under 5 somrar arbetade jag mitt i Visby på Restaurang Trädgårn och detta var min första....
Greta skulle under några dagar åka på en kryssning och jag skulle ta hand om huset och mig själv....
Huset var stort och gammalt. Källare, bottenplan och övervåning....alldeles utanför ringmuren och med en gammal militäranläggning på baksidan.
Första natten var inga problem, jag jobbade, åt och sova. Andra natten trodde jag skulle bli densamma men så blev det inte.
Runt kl 4 på morgonen vaknar jag av att det är någon på nedervåningen. Vaknar och sätter mig spikrakt i sängen för att hoppas, hoppas att jag har hört fel.
Men nej...jag hörde tydligt hur någon gick och rörde om på nedervåningen.
Jaha, vad skulle jag göra nu...??
Sprang ut till telefonen för att ringa hem till mamma i Västerås...men kom sen på att det inte hade tjänat nått till eftersom det var några mil emellan......
Balkongen...nej det var för högt att hoppa därifrån...
Då hör jag steg i trappan.
Vad skulle jag göra???!!!
Jag tar en stol coh ställer mig vid trappräcket med en stol i händerna. Jag höjer stolen så att jag har den bakom huvudet. Jag väntar i en evighet känns det som innan jag ser första foten i trappan...
Nu gäller det, ska jag kasta stolen nu...innan personen har hunnit se mig?
Jag ser andra foten coh sen ryggen på personen...
-GRETA????
Sänker stolen lite diskret.......
GRETA??
Jo nog sjutton var det min gammelfaster Greta som kommer hem en halv dag för tidigt... och mitt i natten...
Ja...slutet gott allting gott eller vad säger man.
Sov så gott
Spöken...finns dom?
Minns att det var något i min hall på Bomansgatan. Det kändes som om jag ibland hade sällskap trots att jag bodde själv. Ingen obehaglig känsla men att jag kände mig övervakad. Ibland "inbillade" jag mig även att jag såg skuggor i hallen medan jag satt i soffan. Jag berättade det för många av mina kompisar och någonstans har jag för mig att även någon av dom såg nått...ska forska vidare idet.
Minns en natt av att jag vaknade och satte mig spikrakt upp coh ser hur tydligt som helst...och till den saken hör att jag sov utan linser och ser urdåligt utan, är så gott som blind. Men när jag vaknar och ser så tydligt hinner jag även tänka...
-Jag ser!
Sekunden där efter ser jag nått stort och grönt stå i dörröppningen.
-Minns än idag att jag skriker till och det gröna försvinner.
Springer upp för att se vad jag såg men det är borta.
Jag vet att det finns självklara förklaringar till alla dessa situationer men tänk om.....
Däremot har jag ett par nätter varit med om obehagliga saker som den natten för ca 15 år då jag en sommarnatt sover med balkongdörren öppen pga värmen....bodde på 3:e våningen.
-DUNS!!!
Sätter mig spikrakt upp, jag hörde att det var någon som gått på metallplattan som satt mellan balkongen och tröskeln in till vardagsrummet.....
Shit vad ska jag göra....låg blixtstilla och bara lyssnade...(på mitt hjärta som höll på att hoppa ur kroppen).....
....ingenting...??
-DUNS!!!!
En ännu större duns, denna gång från köket, diskbänken?
Jag måste upp från sängen, jag måste komma åt telefonen eller ta mig ut....
Smyger i mörkret genom hallen..mot köket...
SVISCH
Något svischar förbi mig och in i sovrummet...springer efter, tänder lampan...
EN KATTJÄKEL...
Katten ligger tryckt under min säng och jag ligger på knä bredvid och vet inte om jag ska skratta eller gråta....
Katten hade hoppat in från grannens balkong och rakt ner på metallplattan, smygit in i köket och hoppat upp på diskbänken....och skrämt livet ur mig....
I morgon ska jag skriva om en annan gång då mitt hjärta höll på att hoppa ur kroppen.....
Godnatt....
Kvalitet på sin vardag......
Vad är egentligen meningen med helger?? Att besöka alla man måste...eller besöka alla man vill?? Självklart det sistnämnda . Tänk om man hade tid att varje helg träffa sina vänner men tyvärr är helgerna för korta. Man måste hinna med så mycket mer....
Men till saken är att idag har vi umgåtts med våra kära vänner i Barkarö i över 7 timmar. En enkel eftermiddagsfika i Barkarö slutade i Hökåsen med pizza. Jag var på vippen på att ställa in det pga huvudvärk och trötthet men vilken tur att jag inte gjorde det.
Det är när man är som tröttas man ska strunta i alla måsten och bara ha det trevligt...och det hade vi idag. Tack Ryngers.
Nej vet ni vad nu har jag gnällt färdig för ett tag, imorgon kommer en icke-gnällig blogg...
En obeskrivlig smärta....
Redan när jag vaknade i morse visste jag hur dagen skulle sluta.....kände en dov huvudvärk och smärta i nacken. Tog en alvedon eftersom treon var slut och pallade mig iväg till jobbet. Men den hjälpte inte och efter 2 lektioner var huvudvärken ett faktum. Frågade mig runt efter treo men ingen hade.....led mig igenom ett gympapass med 23 barn, ytterliggare ett par lektioner och lunch innan jag letade fram plånboken för att gå och handla treo...DÅ HITTAR JAG EN TREO I VÄSKAN..
Kände mig som en alkoholist som hittar en flaska sprit.......
Tog en tablett och en stor kopp kaffe men insåg att jag tagit den försent och fick plocka fram min migränmedicin.
Tyvärr var det försent och jag började försvinna från verkligheten...så efter en timme i dimman skickade mina jobbarkompisar hem mig. Det är inte ofta jag behöver gå hem för att jag är sjuk men idag gick det inte längre.
Jag har en mycket kort väg hem men efter halva vägen kändes det som om jag hade gått i flera kilometer...pallrade mig uppför trappan coh stupade i säng. Efter ett par timmar kom Kalle med barnen och medicinen hade verkat coh jag var tillbaka till verkligheten men biverkningarna av tabletten gör att det smärtar i kroppen, huden och på insidan såsom i halsen.
När jag var yngre gick jag igenom en skallröntgen för jag trodde att jag hade en hjärntumör. Den smärtan jag upplevde kunde inte vara migrän...det måste vara nått värre....men tack och lov hittade dom inget.
Jag minns de gånger jag haft migränanfall efter migränanfall i upp till en vecka och fått lov att åka in till sjukhuset för att få en spruta i benet så att jag ska få behålla medicinen. Minns också att kalle har fått gett mig sprutor då jag varit som sämst.
Jag var lyckligt lottat under graviditeten och medan jag ammade för då slapp jag migränen, men nu är den tillbaka.
Det är en obeskrivlig smärta som är mycket mycket värre än att föda barn. Skulle hellre föda igen än att få leva med migrän. Ibland känns det som om huvudet är på väg att sprängas....att det dunkar så mycket att man skulle behöva en hjälm som håller i hop det....att man kräks för att smärtan i huvudet är outhärdlig.........
För er som inte vet vad migrän är:
Migrän
Migrän kännetecknas av oförutsägbara attacker av mycket intensiv huvudvärk ofta tillsammans med andra symtom som illamående och känslighet för ljus och ljud. Migrän är inte en livshotande sjukdom men den medför helt klart följder för såväl den drabbades familj, vänner och arbetskamrater som för samhället.
Förekomst
Migrän är en av våra vanligaste folksjukdomar. Var 8:e svensk har haft minst ett migränanfall i livet och ungefär 500 000 personer har återkommande anfall. Migrän förekommer oftare hos kvinnor än män - ofta i flera generationer inom samma familj och som vanligast i åldern 25 till 40 år. (Japp, mamma, jag och Jeppe har migrän)
Uppkomst
Trots mycket ny kunskap finns det många obesvarade frågor kring migrän, till exempel varför attacken sätts igång. Man förmodar att anledningen är ett slags "migrängenerator" i hjärnstammen. Denna är troligen aktiverad under hela migränattacken och kan ha betydelse för attackens varaktighet.
Migränhuvudvärken anses av vissa forskare bero på ett samspel mellan blodkärl i hjärnan och nerver. Ett smärtkänsligt nervsystem aktiveras och förändringar av blodkärlens storlek upplevs som smärta. Nervsystemet som aktiveras är det samma som förmedlar smärta vid exempelvis tandvärk. Andra delar av hjärnan får samtidigt signaler och framkallar övriga symtom som ofta förekommer i en migränattack, till exempel illamående och ljud- och ljuskänslighet.
Utlösande faktorer
Det finns mycket som kan utlösa en migränattack. Den vanligaste orsaken är stress. Däremot brukar attackerna inte komma då man är som mest stressad, utan då man kopplar av. Många kvinnor får migrän vid ägglossning eller menstruation men det finns också en mängd andra faktorer som kan framkalla en attack:
- För lite eller för mycket sömn. Japp, jag är oerhört beroende av att få sova....
- Starkt/blinkande ljus ja som att t ex åka bil i solsken och se solen blinka mellan träden...kan utlösa ett anfall.
- Slarv med måltider . Japp, jag måste ha frukost, mellis, lunch, mellis och kvällsmat med några timmar emellan.
- Viss mat, till exempel rödvin, starka ostar, choklad och citrusfrukter Alkohol tål jag inte...
- Tung parfym eller andra starka dofter Ja...såsom rökelser och sånt också...
- Väderomslag Jaaaaaaaaaaa , känner på mig direkt när det ska bli åska...
- STRESS!!!!!!
Symptom
För att klassa och bestämma olika huvudvärkstyper har man sammanställt IHS-kriterierna (International Headache Society, 1988). Migrän och spänningshuvudvärk är de vanligaste typerna. Har man en huvudvärkstyp utesluter det dock inte att man även kan ha en eller flera andra.
Har du migrän stämmer nedanstående påståenden:
- Anfallet varar mellan 4 och 72 timmar.
- Du har ont i ena sidan av huvudet.
- Du känner måttlig till svår värk som hindrar dig i din dagliga verksamhet.
- Värken blir värre när du går i trappor eller vid vanlig fysisk aktivitet.
- Du mår illa och kräks.
- Du är känslig mot ljus och ljud.
Stämmer inte påståendena? Läs mer om spänningshuvudvärk.
Aura
Det finns migrän med och utan aura. Aura innebär att man innan migränattacken får syner med blixtar och sicksackmönster samtidigt som synfältet blir mindre. Du kan också få sämre talförmåga och stickningar eller domningar i händerna. Aura kan pågå från fem minuter upp till en timme och avtar efter hand. Därefter kommer migränattacken.
Föraningar
En del personer kan få föraningar om migränattacken redan ett dygn innan. Man kan känna sig onormalt trött, få svårt att koncentrera sig, bli lättirriterad, känna stark törst, längta efter sötsaker och/eller börja gäspa.
Jag blir oerhört aktiv ett dygn innan men sen blir jag oerhört trött, irriterad, törstig coh sugen på sött.....och gäspar timmarna innan ....
Ska man kontakta läkare?
Även om migrän kan vara besvärligt på många sätt, leder den normalt inte till andra och svårare sjukdomstillstånd. Men alla sjukdomar är tecken på att kroppen inte fungerar riktigt som den ska. Den som tror sig ha migrän har all anledning att kontakta en läkare för utredning och eventuell behandling.
Din läkare känner igen symtomen när du berättar om din värk och kan därefter bestämma om du är drabbad av migrän eller inte. Det finns inga tester eller prover som objektivt kan visa att det är just migrän du lider av.
När orken inte riktigt finns där...
Var på jobbet klockan 6.15, tog hand om barn fram till kl 8.00.
8.10 började jag vikariera i min 1;a då läraren var hemma och vabbade. Fram till kl 12.00 hade jag klassen för att sen hinna med lite rast innan fritids började men av någon eller några anledningar uteblev den och jag hann slänga i mig en mugg. Klockan 12.30 kom barnen till fritids samtidigt som jag ville ha lite koll på vad jag skulle göra i morgon i skolan....
Hjälp plötsligt var klockan 14.00 och jag hade varit i barngrupp i över 7 timmar....jaha, nu skulle man pigg och glad gå och hämta barnen. Torsdagar är lite speciella eftersom de hämtas tidigt och vi brukar hinna göra någonting men inte idag..
Lufte ohc orken gick ur mig och jag hämtade barnen och gick bara hem...och gjorde precis ingenting...ja förutom att ta hand om barn och laga middag. Rasmus gick hem och lekte med David, Kalle var hemma en kortis men annars var det jag och Hugo.
Efter middagen badade pojkarna i 40 minuter medan jag satt på toan och läste en hög veckotidningar coh fick då och då en dusch av barnen.
Kalle kom hem och Hugo kom upp i högvarv och körde på som värsta duracellkaninen.
Nu sitter jag här och väntar på att Hugo ska somna, Kalle har just nattat Rasmus men jag tror itne att han sover än.
Jag ska snart smyga ut och plocka iordning kläder ohc väskor till imorgon då jag börjar kl 7.00
GOD NATT
Går det bara utför nu?
Jag har 6 månader kvar till 35 och känner hur jag sakta men säkert förfaller...shit.
Första gråa hårstrået är hittat och som min kära kusin sa så finns det ju hårfärg....enkel lösning...
Varje morgon då jag ska smyyyyga ner för trappen så knakar mina fotleder så som en gammal trappa knakar....ålderstecken....
Ja och vad sjutton gör man åt det??
I söndags var jag ute och provade kläder och kom fram till att jag måste gå upp en storlek på byxorna...usch.....
ställde mig idag framför spegeln och la märke till att jag börjar gå upp i vikt runt mage och rumpa.....hm....nej!
Har ibland undrat hur människor kan gå upp i vikt utan att märka det, utan att göra nått åt det men nu fattar jag...
Jag har levt precis som förut, rört mig lagom mycket och ätit det jag velat, men plötsligt så hänger inte kroppen med längre. Jag misstänker att en del tänker ...vad klagar du om som är en storlek 36 men det hör inte hit. Utan det handlar om att min kropp håller på att förändras på ett sätt jag inte gillar och jag inser att jag måste göra nått åt det....nu....
Så jag har idag bestämt mig för att vardagarna är godisfria.... och till förmiddagskaffet är det frukt som gäller. Kvällarna är det frukt och morötter coh framför allt så måste jag gå minst 2 gånger i veckan. Jag gick igår med min gåkompisgranne Sofia som får upp tempot till riktig motion, tack för det. Sen ska jag gå en gång till innan söndag.
Jaja, det var mitt erkännande idag....tråkigt men sant.
Godnatt
Vad tragiskt....
uppdaterat 6 okt 2008"I en undersökning utförd av tidningen Kamratposten visade det sig att pappor hamnar ända nere på femte plats när det gäller vem man helst blir tröstad av. Näst efter ingen alls.
I den omfattande undersökningen "Hur är dina föräldrar?" lät tidningen KP barn mellan 8 och 15 år svara på frågor på deras webb under sommaren.
Av de närmare 6.000 barn som var med i undersökningen skulle de flesta, hela 40 procent, gå till sin mamma när de behöver bli tröstade. Papporna är inte alls lika populära på den punkten - de kommer först på femte plats. I andra och tredje hand får barnen tröst av kompisar eller någon annan (35 procent) och före de går till sin pappa väljer de att inte bli tröstad av någon alls (11 procent)."
Gud så ledsamt....6000 barn har svarat på undersökningen och resultatet blev så här. Jag kan ändå förstå att många barn (Inte alla) väljer att gå till mamma för att bli tröstade före pappan. Säkert för att många mammor är mjukare, mer känslosammare och säkert bättre på att trösta och pyssla om än vad papporna är ....men att papporna skulle komma efter både kompisar, någon annan och att inte bli tröstad alls borde få några varningklockor att ringa.
Ska se om jag hittar hela undersökningen.....
Igår var jag och Rasmus hemma på fm ensamma eftersom han var sjuk....
-Mamma varför leker du ALDRIG med mig?
-Va? Vaddå, jag leker ju med er hela tiden. Vi läser, pysslar, bakar, ritar, spelar spel, bygger pussel, är ute ohc leker, tittar på Bolibompa?!!!!
-Men leker som pappa gör....
-Vaddå? (känner mig smått irriterad, här är man hemma jämt och så säger han så här????)
-Ja med bilar, Byggare Bob eller thomas tåget..
- (URTRIST) Jo men vi kan leka med det idag när vi är hemma....(suck!)
Vi går upp och bygger världens tågbana och bygger lite duplobyggnader runt om och det är väl ok men sen...pust och stön...att åka runt med tågen och tuffa och tuta..nej det lämnar jag till Kalle...
Vi var hemma även idag och Rasmus kom till mig...
-Mamma...varför måste vi ALLTID leka med Thomas tåget nrä vi leker...
-??? Va?
-Kan vi inte spela bilspelet som pappa gör?
-Jo visst kan vi det...(grrrr)
Sätter oss framför tv:n med ratten i handen...Rasmus väljer den svåraste baklängesbanan åt mig och den slirigaste bilen...(som pappa brukar klara)
Sen sitter han och muttrar och skruvar på sig då jag gång på gång kraschar eller åker av banan. Jag slutar sist i tävlingen till Rasmus förtvivlan.....
På eftermiddagen gick jag till jobbet och Rasmsu hade ingen feber så han fick följa med Kalle till 2 mattelektioner. Vad tror ni Kalles elever var mest inressant...matte eller den lilla 4-åringen som satt med i klassrummet.
Nu har jag varit ute ohc gått i RASKT tempo i en timme så nu ska jag lägga mig i soffan och titta på DHW,
kram och godnatt
Jag fattar det inte.....
Tittade några minuter på 5:ans Färjan....pinsamt!!!
Åka båt och supa skallen i bitar. Varför åker man iväg på en båt enbart för att supa, för det verkar vara det som är själva grejen....att dricka och göra allt man inte vågar göra hemma i den egna staden.....eller???
Jag har åkt på kryssning en endaste gång för ca 10 år sen då 1 av mina killkompisar ställde upp i en skönhetstävling och en annan uppträdde. Hela mitt kompisgäng åkte så det var bara att hänga på..men jag höll mig nykter utifall nått skulle inträffa, typ att båten skulle sjunka.
Så min första undran är...varför åker man på kryssning i östersjön?
Min andra fundering är ULLARED? Varför åker man....50?mil för att handla billigt? Hör kompisar som åker och gör av med flera flera tusenlappar på allt möjligt....+ att resan och i vissa fall hotellet kostar pengar och tar tid från jobb och annat. Jag kan aldrig tänka mig att man i vanliga fall skulle ha köpt alla dessa kläder/grejer...utan att det blir liksom extra lätt att kasta ner det i vagnen då man är på dessa ställen. Hur är kvaliten??? Är det verkligen värt det?
Jag har ju faktiskt aldrig varit där men jag fattar det liksom inte....egentligen lika lite som nöjet i att spela golf..men det är en helt annan blogg....
Jag tror att jag har en lösning.....
Jag har en enkel lösning......
I mitt yrke ser jag dagligen stressade barn och stressade föräldrar...
Telefonen ringer och en förälder ber mig skicka ut sonen eller dottern till parkeringen... därifrån direkt till träningen...
de som har flera barn åker mellan barnens aktiviteter för att sen störta ner i soffan.
Barnen däremot måste vara pigga ett tag till då det är läxor att göra när de kommer hem...och ja...middagsmaten....
Jag är inte emot aktiviteter...absolut inte. Det är nyttigt och bra att barnen rör sig, aktiverar sig och lär sig saker men...till måtta.
Ett barn i år 2 behöver inte spela fotboll, träna friidrott och spela innebandy eller vad det nu kan vara. De behöver inte heller dansa 6 dagar i veckan....eller??? För vems skull.
Kan tänka mig att några skulle tillägga att -ska de lyckas så måste man träna mycket och ofta...
OK? Men till vilket pris.
Lösningen som jag har är...
Tid till att umgås i familjen....barn och föräldrar
Gemensamma middagar
Läxhjälp
Och ev tid till att leka med någon kompis? Vilket jag egentligen tycker att de göra tillräckligt i skolan men vet själv hur det är med Rasmus, han älskar att leka.
Och ...barns lek ger lika mycket motion som en sport....ja...då man är utomhus i allafall.
Det sociala spelet som många barn (och även vuxna) behöver lära sig får man genom samtal, lek coh gemenskap.
Min önskan är att aktiviterna begränsas, att familjer äter middag ihop och hinner samtala, umgås och hjälpa barnen med läxorna.
Stressen i ett barns liv är till stor del föräldrarnas fel.
Jag vet själv hur jag kan påverka mina barn negativt pga stressen men det gäller att tänka efter.
Se varandra och minska kraven på allt runt omkring och lägg mer tid på goda middagar tillsammans.
kram från mig......som älskar att äta middag med våra barn varje kväll.
Jag är så jäkla arg...
Barnen och jag har också hamnat i konflikt mer än vanligt, jag brukar vara mer tålamodig men inte de senaste dagarna....
Jag känner hur det pirrar inne i kroppen....nej inte pirrar...det kryper
Googlar på pms...hm....här var det ju lätt att få in några symtom som stämmer överens...ok..så jag lider för tillfället av PMS.
Vilka är symptomen?
PMS står för premenstruell spänning, men det finns många fler symptom än så. Fler än 150 symptom har förknippats med PMS. Dessa kan delas in i två grupper: psykologiska och fysiska.
Psykologiska:
· Oro
· Irritabilitet
· En känsla av att "inte ha kontroll"
· Gråtmildhet - JA jag grät till amerikas so you think you can dance idag.....hm......
· Depression
· Glömskhet
· Utmattning
· Aggression eller ilska - JA
· Panikångest
· Förändringar i sömnrytm, sexlust och aptit.
Fysiska:
· Huvudvärk/migrän - JA
· Svullenhet i bukområdet
· Viktökning
· Ömma bröst
· Buksmärta - Ja det är ju därför jag har så ont i höger sida...
· Svullna händer och/eller fötter
· Smärta i rygg och leder
· Illamående - Ja mådde så himla illa idag och i natt...
· Epilepsi, astma, migrän och herpes kan förvärras.
En del kvinnor har så svår PMS att det blir ett verkligt problem både hemma och på arbetet. Humörförändringar kan hota att förstöra relationer med chefer, anställda, samlevnadspartner och barn. Ibland blir det så illa att en drabbad kvinnas närstående går på nålar inför "den där tiden".
Det har hänt att kvinnor begått brott när de lidit av PMS. De har ofta bedömts som icke tillräkneliga av domstol i sådana fall. När det är som värst, kan PMS göra att man vill ta livet av sig. Svår PMS kallas då den uppfyller vissa kriterier PMDD (premenstrual dysphoric disorder).
Jaja...inom 3-7 dagar ska mensen ha kommit...och dessa besvär startade i förrgår så ...låt se i morgon och en vecka framåt......Annars?? ja annars är det inte PMS utan bara vanlig ilska...
Streeman.......
Imorgon öppnar Streeman för en kväll.
Under 20 år överlevde Streeman i Västerås men las tyvärr ner för 7 år sen....7 år sen....året då jag och Kalle träffades. Då behövde jag inte Streeman längre...
Det var mest Fia och jag som var där....Jag i min blåa glänsande Dieselklänning och Fia i hennes röda klänning...
Det var våra bästa partyklänningar. Jag kunde byta ut den mot någon av mina andra kortkortkorta klänningar men den var favoriten... På andra plats kom min svarta glitterklänning.
Både Kalle och jag var mycket på streeman men träffades aldrig där.....eller om vi träffades så la vi aldrig märke till varandra....hm behövdes en dator för att vi skulle träffas.
Godnatt och hoppas att alla får en trevlig streemanfest i morgon...blir det en nästa gång så kommer jag nog....
Ikväll var det min tur....
Vi brukar natta pojkarna varannan natt, igår nattade jag Rasmus så Hugo låg på min lott i kväll.
Hugos nattningar brukar ta längre tid...vara lite segare så jag har en stategi att läsa ett par böcker för honom och sen sätta mig här i hörnet och blogga lite...liksom ikväll.
Men att försöka ignorera någon som gör allt för att man ska skratta är svårt. Och börjar jag skratta är det kört då vet han att det är lugnt och kör på ännu värre.
Just nu sitter han och blänger på mig i solglasögon och säger att dom sitter perfekt.
Alldeles nyss så stod han framför mig och dansade och stirrade mig rakt in i ögonen....*ignorera..* men det är så svårt för han är så himla rolig.
Och plötsligt nu så sitter jag med ett par solglasögon på halvsvaj...GODNATT HUGO!!
Hm...kan inte bestämma mig för vilken blogg jag ska ha kvar...
granath.zoomin.se eller denna.....
